monclair

Vi lever i en värld där inget land är perfekt. Men det är fler länder som lever i omständigheter jag aldrig hade kunnat tänka mig. Jag lever i ett land där jag mår bra, får uttrycka mina åsikter och gå i skola, men självklart har vi våra skavanker. Smygracism, sexism och problem med jämställdhet. Dessa problem är någonting vi borde fått bort för längesedan och jag skäms att de fortfarande existerar... Men när jag tittade på det här programmet och hur folk har det där borta, verkar våra problem så små, även om de är stora här i Sverige för både mig och för många andra. Det gör mig så arg se barn som säljer ut sin kropp, sliter för inkomst och får ingen skolutbildning. Detta händer barn som kanske är bara 8 år, då man är i den åldern då man ska bara springa runt och leka tills man är helt utmattad.

Det är väldigt lätt för folk att säga; Men tänk på barnen i Afrika som inte har någonting!! Samtidigt som man sitter och äter en pizzabit och klagar på att den är lite för saltig (ett dåligt exempel men aja), och jag tycker det är fel att anklaga någon människa för att må bra, lever i en bra familj som har en normal inkomst och kan försörja sig. Självklart ska vi vara tacksamma och inte ta det för givet, och det tror jag de flesta inte gör.

Vi är otroligt lyckliga lottade människor, och haft mycket tur med våra liv.

 

Det jag också insett är att vi lätt glömmer bort hur omvärlden ser ut. Visst, de flesta av oss skulle nog börja gråta över att se hur barnen har i Filippinerna, men såfort vi har stängt av tv:n och sätter oss vid datorn har vi glömt det. Det är inte våran ensak. Det är en kanske bara en dröm, men tänk om alla människor som har en bra inkomst skulle bli en fadder? Tänk hur mycket pengar det skulle bli! Min familj är fadder för ett barn som heter Ica, lite fränt namn haha. Sen varför folk inte kanske vill lägga ned sig för att göra saker bättre (detta inkluderar mig själv också) är för att (enligt mig) sprids bara negativa nyheter. De tar aldrig upp det positiva, hur många SOS barnbyar det finns, vad som kan ske om man faktiskt blir fadder - utan det är bara förödelse, sjukdomar, fattigdom och döden. Detta lägger så mycket tyngd på ens axlar att man blir helt enkelt hjälplös. Man glömmer bort vad lite av ens egen energi kan göra för skillnad. Det finns alltid fler goda människor än onda, det gäller bara att inte ge dem rösten att bestämma. Om alla vi står tillsammans är vi större!

 

Jag var faktiskt lite osäker om jag skulle lägga ut det, eftersom jag är rädd vad folk ska säga och tycka, att jag försöker verka "cheezy" och en bra människa, men jag ville ändå skriva av mig lite. Se på showen föressten, nästa tisdag klockan nio!